Pizza och en trevlig tv kväll på fredagen. kl 5 på morgonen vaknar jag och kan inte somna om pga konstiga känslor i kroppen. Går på toa och till min förvåning upptäcker jag att jag mår illa. 10 min senare uppträder kaskader av kroppsvätskor ur två kroppsöppningar. Ja, jag vet, visst låter det äckligt. Jag hade fått vinterkräksjukan och mådde pyton. Tarmen kramades ur som en tvättsvamp och tömdes totalt och magen var det inte sämre med. Jag kräktes och bajsade i över 10 timmar. Stackars Fredrik fick ta hand om Ellen hela dagen och undvika att använda toaletten mer än nödvändigt för att undvika att både han och Ellen skulle bli smittade. På em slutade jag kräkas men gick på toa och gjorde mina behov hela lördag kväll. Jag var svimfärdig, darrrig, kallsvettig osv hela dagen och hela söndagen OCH måndagen. Hur kan man må så dåligt så länge? Jag antar att det var en kombination av graviditet, 10 månaders sömnbrist, morgonillamående med dålig näringsupptag dom senaste veckorna som gjorde sitt. Graviditeten tror jag var den främsta orsaken till att jag blev så dålig. Stackars bebis, hoppas att den mådde prima i min mage och fick en härlig massage av alla inre kroppsrörelser. =)
Kl 18 på lördag kväll började stackars lilla Ellen att kräkas. Hon kräktes nog upp till 8 gånger i timmen dom 2 första timmarna innan hon däckade för natten. Hon var helt slut! Vi bäddade på vardagsrumsgolvet åt henne och en madrass bredvid för oss själva. Hon vaknade och kräktes 2-3 gånger i timmen och somnade bums igen. Tur nog så höll det inte i så länge. Vid 2-3 på natten kräktes hon sista gången och då kunde vi slappna av lite. Det var inte kul att se sin lilla bebis så ledsen och ömklig. Tur var det att hon sov nästan igenom hela sin magsjuka och behövde inte uppleva den så mycket. Kl 6 på morgonen vaknade hon och var superpigg, började busa och prata och tyckte att det var urkul att vi låg på varsin madrass i vardagsrummet. Det är så härligt med barn. När dom är friska så visar dom verkligen det och då var det ingen tvekan om att hon var på tip topp. Dock var hon lös i magen 2 dagar till, men det var ju inget i jämförelse med hur det var under kräktimmarna.
Fredrik bokade 2 tvättstugetider efter varandra på söndag och tvättade igenom allt, sängkläder och allt det andra. Var otroligt härligt att Fredrik orkade med det efter allt bök och stök som varit. Turligt nog slapp han bli smittad! Lyckost!
Igår morse kom mamma hem till oss och hjälpte mig med Ellen. Jag mådde fortfarande uruselt i magen och kunde inte riktigt äta ordentligt. Mamma kom och busade med Ellen och gick ut med henne så att jag kunde sova. SOVA, var det enda jag kunde tänka på. Jag var dödstrött ända in i märgen. Mamma hade tagit med sig vuxenvälling och det kunde jag få i mig och då började det bli lite liv i mig. Mamma tog även tag i städning här hemma, hon damsög, torkade golven, städade i köket och vattnade blommorna. Härligt härligt! Rena kläder och ett rent hem är vad jag har nu. Jag tror att även sällskapet gjorde att jag levde upp lite mer och inte behöde axla Ellens uppmärksamhet själv. Sällskap är ofta en väldigt bra medicin mot trötta småbarnsföräldrar eftersom barnet fokuserar väldigt mycket på den "nya" människan och vill busa med denne och inte hänga mamma i kjolarna hela tiden.
Välkommen
- Niina
- Jag heter Niina och är 33 år, sambo med Fredrik och vi har dottern Ellen på 4 år och en son, Herman, som är 3 år. Vi har även en katt som heter Ronja. För det mesta donar och grejar vi med lite smått och gott här hemma. Här kommer jag att skriva om saker som sker i vår vardag, mest om Ellen och Herman såklart! Trevlig läsning!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Stackars, stackars er!!! Usch! Det är min största fobi att åka på vinterkräksjukan!!!
Jag känner mig sjuk nu bara för att jag läste ditt inlägg nyss!
Hua!
Hoppas att ni slipper bli mer sjuka resten av våren.
Kram på distans! ;)
Lia
Ja, vilken tur att Fredrik slapp bli sjuk. Är du och Ellen piggare nu? Vad skönt med ett rent hem!! Kram Elin
Hej igen tjejen!
Jag har utmanat dig!
Läs mer info på min blogg!
Kramis
Ush och galla! Det där lät fan inte kul på något sätt!! Du beskrev hela Helvetet väldigt poetiskt dock! Kanske något att ge ut! ;-)
Väldigt glad att jag inte åkt på en sådan sjuka sedan jag var liten (tja, mindre), /ta i trä.
Hoppas ni alla mår riktigt bra nu!!
Kram på er!
/Saibot a.k.a Ushumgal a.k.a Skrikaren etc etc
Skicka en kommentar